Som. Jag. Längtat.

Ibland tycker jag inte att det är så illa att vara likblek... För även om jag trivs bäst med att vara solbränd, så får man en rätt schysst kontrast med lite rött läppstift och svart hår när man är nästintill genomskinlig under vinterhalvåret, eller vad säger ni?

För en stund satt jag och mamma och kollade på Grey's Anatomy tillsammans i soffan, ett avsnitt som involverade fenomenet Twitter (jag har faktiskt ett account, men det är pinsamt hur lite jag använder det, så jag tänker inte länka vidare...) och vi kom direkt in på samtalsämnet bloggar i reklampausen. Mamma tyckte jag uppdaterade min egen för sällan, vilket kom som en chock då jag inte ens var medveten om att hon läste den. Så, det här är till dig mamma, så du har något intressant att läsa. Idag har jag varit jätteduktig i skolan, du skulle vart stolt om du vart med under mitt seminarium i filosofi faktiskt. Jag drog paralleller till Josef Fritzl och allting, inte alla som lyckas med den bedriften imo. Sen tycker jag att du är fett bra, och att du är väldigt MILF-ig och så, hoppas att jag ser ut som dig om 20 år, faktiskt.

Har haft en sjukt nice dag i sällskap med min fina BFF, ingen kan skratta åt lika störda saker som vi, och ingen kan skratta lika stört och i så många olika oktaver som jag. Ska bli intressant att se vad mina framtida arbetsgivare säger när de googlar mig efter en intervju och upptäcker att det finns en fanpage på facebook med den klatschiga titeln "Angelica Öneruds psyk-garv!" Men hur som haver, åter till ämnet. Jag har, som alla ungdomar gör någon gång i sitt liv, enligt den informativa webbsidan som jag googlade fram imorse runt 04:00, vänt på dygnet. Det har resulterat i att jag somnat som bäst runt 03:30 för att sedan försöka gå upp i tid till skolan någon timme senare, inget hållbart koncept, föga förvånade. Så inatt som var har jag dygnat, med lyckat resultat eftersom jag är skittrött atm. Så, så fort jag sett dagens avsnitt av Halv åtta hos mig ska jag sussa sött, och under de rätta timmarna på dygnet. Yaay och *vågen* för det!

Ikväll är jag på Slipknot-humör, så nu ska jag lyssna igenom min hårt förvärvade CD-samling (jag äger samtliga skivor de gett ut! Maha!) och fila på mitt tal till Svenska C.

Idag har jag lekt med min pappa, bytt sommardäck på bilar, burit sängar, ätit pizza, sovit middag och larvat mig. Och sen har jag intensivtonat håret svart igen, fett med fint. Känns som att det var precis det här jag behövde för att kunna orka med vardagen. Så nu ska jag sluta deppa, ta tag i skolan och ha en awesome vecka to come.

Jag borde sova. Jag borde verkligen sova, speciellt eftersom man tydligen skulle ställa fram klockan inatt... Men jag kan inte. Istället ligger/sitter jag i sängen och tänker. Typ att det skulle vara så oerhört skönt att bara få vara liten igen. Eller att jag verkligen skulle kunna mörda för lite sommar. Allting är så mycket bättre på sommarn, jag är så mycket brunare, smalare och smidigare, humöret så mycket bättre och tidsbegrepp behöver man liksom inte. Jag vill kunna ringa pappa mitt i natten, dra iväg och bada/fiska, avsluta med en milkshake på Donken eller pappas gudomliga äggröra med lök, kantareller och bacon. Ha skyttetävlingar med soft airguns under varma sommarkvällar, komplett med grillad mat och mängder av myggbett. Jag vill fjanta bort mina dagar på Verket, samtidigt som jag får skamligt mycket betalt för det. Ha sjuka diskussioner med Emil, Fredrik, Erik och Pontus. Jag vill kunna jobba nattpass på Donken och gå hem i morgonsolen kl 06:00.

Mest av allt vill jag nog bara springa, känna pulsen slå i takt med musiken. Sätta ner fötterna och trycka ifrån med lätta steg till typ Stone Sour eller Nickelback (bästa löparmusiken by far). Jag vill sitta i hamnen och dricka blaskig öl med Ida + familjen Jansson, i Vasaparken och äta goda sallader med Hannele, på Åsen mitt i natten och kolla på stjärnor med Johan, festa järnet och vara dödligt snygg tillsammans med Ploy. Jag vill ha larviga/flörtiga SMS-konversationer med någon som jag verkligen gillar, och helst ska det ju vara ömsesidigt också. Jag vill läsa tonvis med böcker och känna mig som en del av något mycket större. Vakna upp och känna att vad som helst kan få hända just idag, jag är liksom redo för allt. Nu känns allt det här så himla far off, jag sitter liksom i mörkret, i mitt rum som borde städas. Det känns som att jag inte orkar med någon, förutom typ mamma, men allra minst mig själv. Djupt, I know. Jag sitter och fnyser åt kontrasten till inlägget för nån dag sen när jag var så löjligt glad. Måste det verkligen vara så att what goes up must come down?

Det känns som jag har en puls på runt 120 atm, SÅ. SJUKT. JÄVLA. GLAD. Över vad kan man fråga sig? Ingen aning, men det spelar mindre roll. Idag har vart en himla fin dag i sällskap med bl.a. Idus och Johan. Imorrn kommer bli en ännu finare dag; "möte" med Johan, flunch med Hannele, Tabban + Å2 med Matte... Helt jävla fanta-magiskt! Hade mitt liv haft en gillaknapp hade det vart rätt tillfälle att trycka på den nu, just sayin'

Från tidigare idag, GMTA-Dream-Team.

Idag mina kära läsare fyller min lilla blogg (för särskilt innehållsrik är den ju egentligen inte) hela ett år! Detta firas med en länkning vidare till facebook, som faktiskt blir den första i världshistorien, så hej alla ni som klickade på länken via min profil! *vinkar* Nu ska jag se actionfilm med min familj!

Jag orkar inte skriva något vettigt här, orkar definitivt inte plugga... Fast jag egentligen måste. Istället är jag låtsasarg (man blir så när man lyssnar på sånt här) och väntar på att seg-Hannele ska logga in på msn så vi kan "snacka om en grej" Finfint, verkligen.

Gårdagen var inte bara min fine vän Johans 20-årsdag, utan även alla irländares dag. Efter 15 cl whisky (rökig + fruktig karaktär, mycket trevligt) slussades vi vidare till Västerås via UL och 804:an. Efter ett snabbt ombyte och två brutala facerapes på FREJ Medias kontor/partylägenhet blev det ett besök på Wine & Beer. Vad som hände där kan jag inte i fulla delar återberätta, eftersom jag inte minns ett piss från och med 00:45 då jag ringde upp stackars Adam och bönade och bad om att han skulle komma dit, jag är så charmig så att det finns inte. Men, ska man tro Johan var det en riktigt rolig kväll, värd att minnas. Och det trots att jag antagligen var mindre charmig att släpa runt på i mitt spyfärdiga tillstånd, så sååå illa är det väl kanske inte? Tydligen hade en äldre herre tom. erbjudit sig att agera som mitt personliga stöd hem, och det gillas ju.

Den här dagen har jag spenderat i diverse sängar, med Project Runway och Ida via msn som sällskap. I vanlig ordning har jag haft seriösa cravings på mat. Dessa tillfredställdes med en fet portion pasta bolognese + smält ost, följt av en klump mandelmassa som jag snodde i kylskåpet. Mat är aldrig så gott som när man försöker återhämta sig från en rejäl utekväll, true story! Nu ska jag kolla på någon trevlig realityserie där de tävlar i konditorskonst och läsa lite Jo Nesbø som den medelålders kvinna jag är, ta ta!

Så här snygg är jag när jag sitter i köket, lyssnar på Biffy Clyro, dricker cola och väntar på att min chokladkaka ska bli klar.

 

Och så här snygga är mina naglar på vänsterhanden vid samma tillfälle, svarta med rosa hjärtan (Eriks val for the record!)

Jag HATAR alarmet på iPhone! Eller rättare sagt, jag hatar min sk. zombiesömn som gör att jag kan stänga av larmet i sömnen och sedan bekymmerslöst sova vidare, fuck fuck fuck! Nu ska jag kasta i mig frukost, kasta på mig kläder och sedan kasta iväg mig själv till Västerås. Förhoppningsvis blir resten av dagen bättre än början på den, bleeh!

Jag skulle behöva en överdos av någon typ av känsla känner jag... Jag behöver få bli jätteledsen, jätteglad eller jättekär, för just nu känns allting så medelmåttigt. Istället för att vara glad åt allt som är bra i mitt liv (det mesta faktiskt) så går jag runt och oroar mig över saker som ev. skulle kunna förstöra för mig. Jag kan liksom inte skratta lika hjärtligt (och sinnessjukt) som jag brukar, men jag kan inte heller gråta... För det finns liksom inget att sitta och böla över. Jag skulle vilja komma bort, typ åka till Vietnam och jobba som risodlare i en månad, få lite perspektiv på saker och ting. Någon som har något bra förslag på hur man gör det, utan att behöva åka till andra sidan jorden och gå i exil?

Det är söndag, jag hatar söndagar, så då får man lägga upp bilder på sig själv... Typ

Igår när jag gick och la mig hade jag en djävulsk huvudvärk och idag när jag vaknade var den fortfarande kvar... Vad är grejen liksom? Nu har jag iallafall tryckt i mig två Alvedon, utan att dricka vatten till (tips från coachen: Gör inte det, det är inte trevligt alls...) så förhoppningsvis klingar det av lagom tills jag ska sitta och avnjuta lite högkvalitativ svenskaundervisning i Västerås. Känns som om det var väldigt onödigt att skriva om det här, men jag brukar nästan aldrig ha ont i huvudet, så det kan ju vara av intresse liksom. Kanske beror det till viss del på det här:

Varje gång (oftast kvällstid) som jag sitter och kollar igenom folks Thailands-album på facebook drabbas jag av oerhört häftig lust att själv åka dit. Detta manifestierar sig oftast så i att jag drar på mig min minsta bikini och glider runt iförd denna tills jag går och lägger mig. Så även fallet ikväll, så nu ska jag kolla in första avsnittet av The Walking Dead, dricka mitt kvällste och känna mig snygg och smal i min svarta minibikini framför datorn, gonatt på er!

Jag skäms lite över att behöva erkänna det, men det här är ju faktiskt en personlig blogg, så what the hell liksom, men en gång i tiden var jag lika besatt av Twilight-serien som alla andra tonåriga brudar verkar vara idag. Jag har läst samtliga böcker i serien typ 10 ggr och jag minns att jag förbeställde allihop från amazon.com, bara för att få läsa dem före alla andra. Något som är ännu mer pinsamt är att jag levde i någon lullig uppfattning om att jag var jättelik huvudkaraktären Isabella Swan, minsta likhet förstorades till max och så fort jag läste om något vi hade gemensamt blev jag smått lyrisk... Men, dessa tider är tack och lov förbi! Nu läser jag kvalitativ litteratur i stil med Att Älska som en Porrstjärna av Jenna Jameson (tack Ida!) och Brott & Straff av Dostojevskij, för att nämna några (och samtidigt framstå som lite mer intellektuell...)

Men, åter till ämnet! Jag måste få uttrycka mitt passionerade hat gentemot Twilight-filmerna! Igår bestämde jag mig för att "införskaffa" New Moon, på mer eller mindre lagligt sätt, för att sedan bevittna detta kritikerrosade mästerverk. Men, vilken jävla smörja det var/är! Böckerna hade iallafall lite känsla och tanke bakom sig, Bella var inte totalt menlös liksom... Och Robert Pattinsson ska vi inte ens prata om, jag brukade heja stenhårt på Team Edward när det begav sig (vem vill inte ha en perfekt glittrande pojkvän liksom?!), men nu skulle jag gladeligen hoppa i säng med Varulvs-Jake alla ggr! Usch asså!

Om jag inte missminner mig så lovade jag i ett föregående inlägg att berätta om min tid i Linköping... Det där lät väldigt djupt, eller seriöst, som om jag legat inlagd på behandlingshem under en tid. Men hur som haver, Linköping var AWESOME! En liten stor stad som jag råtrivdes i. Allt från den fantastiska busstrafiken till det faktum att Monki-butiken var helt enorm med jordens till synes bästa utbud. Allt man kunde tänka sig fanns, fast i lite mysigare tappning liksom. Att Hälsouniversitet (förstahandsvalet till högskoleansökningarna alla ggr!) såg helt fanta-magiskt ut skadade ju inte heller direkt...
Fast bäst av allt var såklart att få träffa Ploy (på hennes hemmaplan den här gången) igen! Tänk er massvis med god mat, gulliga tjejfilmer, fulvin av högsta klass och en av världens bästa vänner (+hennes finfina pojkvän ofc!) så kanske ni kan föreställa er hur fint det var. Kanske är det därför som det knappt finns några bilder ifrån själva vistelsen? Jag var helt enkelt för upptagen med att ha det bra, klyschigt men sant!

Myskvällar

Igår var jag som sagt på konsert i Sthlm, (på Hurts, precis som jag lovade att jag skulle för typ 3 månader sen!) och tjejen som agerade förband var beyond alla förväntningar! Så sjukt duktig, och snygg för den delen (för att citera Emil: I'd tap that!) Så jag måste se till att sprida budskapet vidare såklart!

Jag ska, så fort som möjligt, knåpa ihop en resumé över mina dagar i Linköping... Men eftersom jag ska iväg till Sthlm på konsert (what else?!) om några timmar så känner jag att mitt akuta sömnbehov är viktigare atm. Ta ta så länge!